Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Det verkar som det hjälpt.

 Vi tycker att Theo inte får sina kramper lika ofta och dom har blivit mindre. Hoppas att medicinen hjälper nu när vi har höjt dosen. Han har blivit gladare och det känns helt underbart. Det är nästan som att man inte vågar skriva det här, för man är så rädd att det ska vända för honom igen. Men vi njuter så mycket vi kan när vi ser att vår solstråle är glad och har färre kramper. I Fredags när vi hade lämnat honom på dagis, åkte vi till Helsingborg för att fixa hans rullstol. Bältet hade nämligen gått upp när han var på dagis, så han var på väg att falla framåt, med ansiktet före. Det var tur att fröken hann att fånga honom i kläderna. Men nu finns det i alla fall ett nytt bälte och jag hoppas verkligen att det inte händer något liknande igen. Det kunde ha slutat illa eftersom Theo inte kan ta emot med sina händer. 

       

Markus kom hem i Fredags kväll, det var skönt för jag har saknat honom så mycket. Hans storebror mår bra nu och vi pratar ofta och han svarar alltid i telefonen när jag ringer. Jag berättade för honom att jag blev orolig när han inte svarade i telefonen och jag förklarade varför det är så lätt att tänka det värsta när han har varit där så många gånger förut. Han sa till mig, -mamma även dom som är svenska medborgare mår dåligt och även dom kan skära sig i armarna och inte ta för sig att göra någonting. Ja så sant så, men det är väldigt lätt att döma andra. Det är så skönt att vi har rett ut allt och att han vet om det är någonting så kan han bara ringa. 

Igår var jag helt utan energi, jag kände mig helt slut och hade svårt att ta tag i saker och ting. Våra kompisar skulle komma på kvällen och jag trodde aldrig att jag skulle klara av det. Men det gick jätte bra och det var väldigt trevligt att få träffa dom igen och ett och annat skratt blev det också. 

En sak som jag har funderat ganska mycket på nu på sistone. Det är så att när vi t.ex åker till ”Väla” eller staden så får jag för mig att jag ser vissa människor som jag har träffat i Ö-vik. Men så är det ju inte.  Jag vet inte om det är den enorma längtan jag har till mina vänner som gör att jag hallucinerar, det måste vara något sådant. 

       

Men jag har "min" tant som bor granne med oss. Hon har blivit senil och det blir mycket samma sak om och om igen. Igår lyckades hon att låsa sig inne igen och hittade inte sin nyckel. Så jag fick än en gång ringa hemhjälpen, så dom fick komma hit och hjälpa henne. Igår var hon så arg så hon svor och hon skulle slå ihjäl folk och ringa till Polisen. Jag kunde inte låta bli att skratta, att en så fin dam kunde förvandlas till något så vulgärt. På något vis så har jag tagit rollen att se efter henne. Se till att hon har ätit och att hon har någon att prata med. Våra samtal bruka alltid ha samma innerhåll, hur gamla mina barn är och hur många dom är. Om och om igen, men på något sätt så ger hon mig otroligt mycket. Om inte annat så påminner hon mig om hur saker och ting kan bli. Men fast hon kan vara helt snurrig, så kommer hon ihåg vad Theo heter! Hon blir lika brydd varje gång hon hör att Theo inte kan gå eller prata. Jag har fått en ny vänskap här nere i Skåne. Det är på hennes villkor, men jag är inte ensam längre. 

                  

I Fredags var Theo, Tommy och jag och tittade på nya tapeter till sovrummet, men usch så dyra dom var. Jag funderar på att kolla upp numret på tapeten och ringa en kompis som bor i Ö-vik. Om dom har tapeten på hans jobb så kanske vi får köpa genom honom, för då får vi samma rabatt som han på jobbet. Jag älskar den tapeten, men har inte lust att betala en massa pengar på något som vi kommer att lämna en vacker dag när vi hittat något annat.

Idag Söndag, har det varit fint väder igen och vi har bara tagit dagen som den kom, men i morgon finns det en del i almanackan. 

Önskar er alla där ute en underbar natt.

Kram/Paula

 

Söndagen den 16 oktober 2011 kl. 21:42

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238