Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Idag flyttar vi

och det är med blandade känslor. Det är skönt att lämna Ö-vik och allt det jobbiga som har hänt dom senaste åren. Men det känns jätte jobbigt att lämna dom som betyder jätte mycket för mig.

I Onsdags satt jag här hemma och rätt som det var så kommer mina grannar hit en efter en och tog med mig ut. Det var jätte trevligt att få sitta ner och äta middag med dom. Innan vi hann gå ut kom "mormor" också förbi och kramade om mig länge, länge och hon viskade i mitt öra -Jag älskar dig. Det kändes så himla bra att få höra det. Hon har funnits där under hela vår kamp med min äldsta son och med Theo, vilken kvinna! Det finns inga ord som kan beskriva vad "mormor" betyder för mig.

-Jag älskar dig också!     

              

I fredags kom min bästa vän hit och vi fick umgås och fika tillsammans. Tusen tack Katarina för alla dessa år, en vän som du är svårt att hitta. Du och jag träffades på en lekpark när våra barn lekte. Jag bjöd dig på kaffe och du tyckte nog att det var lite konstigt för vi hade precis börjat prata med varandra. Men jag ångrar inte en sekund att jag vågade gå fram till dig. Du är en sann vän som jag kommer att sakna hur mycket som helst. Vi har delat många skratt och många tårar och jag var nog lite kaxig när jag sa att det inte kändes något, men nu har jag svårt att skriva för jag får torka mina tårar hela tiden. Tack min vän, vi har fått så otroligt mycket hjälp från dig. Dig kommer jag att bära i mina tankar och i mitt hjärta så länge jag finns. Tusen tack min vän !!  

Sen vill jag tacka Maria för att hon hämtade mig igår. Tusen tack Maria, jag skall inte skriva att du skall vara stark, för det är helt ok att känna sig svag. Tack för prat stunden. Vi går igenom olika kamper i våra liv och det kommer aldrig någonsin att vara som det har varit, men vi får hoppas att trycket som vi känner i våra bröst en vacker dag inte känns lika hårt. Jag tänker på dig och kommer inte heller att glömma dig ! Vi kommer att fortsätta vår kamp, du i norr och jag i söder.  

I Fredags kväll åt jag middag med mamma gruppen. Vi pratar inte så mycket om våra barn även om dom är i samma ålder. Det skiljer ganska mycket mellan deras barn och vårt barn, så jag vet inte om det är medvetet eller om det bara blir att vi pratar om allt annat. Även er kommer jag att sakna. Så tack mammorna för en trevlig middag i det underbara vädret som var.

              

Jag vill också tacka mina två grannar som har hjälpt oss med all packning. Det hade varit svårt för Tommy att fixa allt utan er hjälp. 

Jag har även varit på sjukhuset och sagt hej då till min före detta granne. Vi kommer inte att ses igen, tyvärr så har hon inte så långt kvar. Hon tittade på mig och kämpade för att få orden ur munnen. -Paula lycka till med flytten. Så omtänksam har hon alltid varit och alltid med ett leende på läpparna. Att livet är orättvist behöver jag inte ens skriva.

Igår åkte jag också och träffade en annan vän som är väldigt sjuk, men ack vilken vilja och styrka den tjejen har. Jag bara ber och hoppas att dom inte behöver lida och känna så mycket smärta den tid dom har kvar. Jag tänker på er. 

Här hemma är det kaos som ni kanske anar, flytt kartonger precis överallt. Men snart är det dags att låsa denna dörren en sista gång och öppna en ny och hoppas att det blir mycket bättre.

Jag vet inte när jag kommer att skriva blogg igen men vi kanske kan låna Mats dator och skriva lite då och då tills vi flyttar in den första Augusti i vårt nya hem och fixar internet där.

En ny resa börjar idag och jag är så taggad.

              

Idag finns det lite små saker kvar att göra här hemma och sen skall vi bara åka runt till dom vänner som vi inte hunnit att krama om än.

Önskar er alla där ute en underbar Söndag.

Vi hörs ifrån Skåne nästa gång.

Kram/Paula

 

Söndagen den 10 juli 2011 kl. 09:51

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [6] Kommentera detta inlägg

 

Vi sa hejdå

till Theos läkare och mina favorit barnsköterskor igår. Det var skit jobbigt att krama om dom, tårarna bara rann. Men Theos läkare sa att hon inte skulle säga hej då, hon sa vi ses igen. Hon sa att vi skulle fortsätta att hålla kontakten och det är ganska mycket i Theos journal som måste följas upp. Den tryggheten kommer jag att sakna så otroligt mycket. Att bara kunna lyfta luren och veta vem man pratar med och dom i sin tur också vet precis vem dom pratar med. Just den tryggheten är jag så rädd att lämna.

Theos mage är inte bra än ,Tommy har åkte in på barn och lämnat en ny blöja med hans bajs men svaret har inte kommit än. Theos läkare skulle åka på semester nu på Måndag, men hon har lovat oss att hon skulle åka till jobbet ändå och ringa så fort hon hade fått något svar. Usch vad jag kommer att sakna den kvinnan. Hon har lyssnat på oss och hon har ringt många gånger fast hon inte ens varit på jobbet. Jag hoppas att inga föräldrar behöver gå igenom det vi går igenom, men om det skulle vara så, då ber jag att dom får träffa just henne. 

              

På kvällen åkte vi till Helena och Stefan, där vi åt en god middag och sen åkte vi till stan och gick runt lite på hamnfesten. Markus var hemma med Theo som låg och sov.

På Söndag förmiddagen kom Charlotte och hennes familj förbi. Vi fikade och åkte sen till stan för att äta lunch. Det var jätte trevligt att få träffa dom igen och jag hoppas att vi ses fler gåner. Tusen tack för den fina presenten, Markus tackar så mycket för hans present också. Så när vi precis hade ätit upp lunchen, då ringde "mormor" och berättade att hon satt och väntade på oss här hemma. Så det var bara att åka hem och fika med henne, för sen skulle hon iväg. Men hon tittade in senare på kvällen och åt middag med oss. Hon vill ju träffa oss så mycket som det bara går innan vi flyttar.

Theo och Tommy åkte till Bjästa och hälsade på min sister och hennes familj. Tommy berättade att Theo hade jätte roligt. Skönt när Theo mår bra och får skratta.

 

Idag har Tommy och Markus packat lite och slängt en hel del. På kvällen kom några kompisar till oss hit, det var väldigt trevligt, men nu vet jag inte när jag får träffa dom igen.

I morgon skall jag till min tandläkare för sista gången innan vi flyttar sen är vi bort bjudna på middag hos några vänner. "Mormor" ville att vi skulle komma dit och äta lunch men vi har en hel del kvar och det känns som att vi inte hinner med. Så vi skulle försöka träffas på Onsdag istället.

Det är så mycket och så rörigt här hemma, så jag känner mig helt apatisk och tar inte för mig något.

             

Men det finns två saker som jag vill göra innan jag flyttar och det måste jag hinna med. Det är att åka till två gravar där jag vill lägga blommor innan jag lämnar Ö-Vik. Sen måste jag kolla upp om jag kan träffa min bästa vän någon dag. Det kommer att bli svårt att säga hejdå till henne. Hon har alltid funnits där för mig och även om det ibland kan ta flera månader innan vi prata med varandra, så känns det inte så när vi väl pratar. Hon är bästjag kommer att sakna henne så otroligt mycket.

Nä, nu är det bäst att gå och lägga sig för i morgon är det en ny dag.

Sov så gott alla där ute.

Kram/Paula

 

Måndagen den 4 juli 2011 kl. 23:57

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238