Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Som en stängd bok utan blad

att bläddra i och som inte går att läsa för någon. Så känner jag mig. Dagarna går så fort och vi har så mycket att stå i. Ringa överallt för att kolla var man hittar den billigaste flytt-transporten. Usch vad dyrt det är, vi har fått några offerter och den dyraste var på mer än 34 tusen kronor, hm mycket dyrt och dom billigaste begärde 16 tusen. I morgon eller på Lördag skall någon komma hem till oss och kolla hur mycket bohag vi har och sedan räkna ut vad deras företag skulle ta. Det som är kvar är bl.a att ringa ner till den nya kommunen och kolla dagis-plats till Theo. Sen skall vi ringa och prata med någon man där nere om dom kan installera en hiss till Theo i trappan, mm jag vet inte om jag har glömt något.

            

Jag lämnar Theo på dagis för Tommy jobbar förmiddagsskiftet denna veckan. Dagarna rullar på fast jag måste anstränga mig jätte mycket för att få något gjort. Jag har varit hos min tandläkare två gånger denna veckan och massor med pengar har gått dit. Typiskt nu när vi behöver alla pengar vi har så vi kan flytta och dessutom har jag två gånger kvar nästa vecka. Jag har nämlingen fått någon bakterie i tandköttetet som måste behandlas annars riskerar jag att tappa alla mina tänder.

Ja hur skall man kunna vara stark när det hela tiden är någonting som dyker upp? Klart jag mår skit och jag är fruktansvärt trött på allt elände som händer oss. Jag vill att livet bara skall rulla på och man inte skall behöva kämpa och åter kämpa, man blir så himla trött av allt kämpande. Nu är det så mycket igen med alla eventuella sjukdomar som Theo kanske har, så jag sitter framför datorn och bara läser och läser om det. Sen kanske dom kommer och säger att det var inte det dom misstänkte denna gången heller. Jag har lovat mig själv att jag inte skall läsa om någon mer sjukdom tills jag vet säker vad det är. Men jag klarar inte av det, rätt som det är så är jag här framför datorn och läser igen. Varför, varför skulle allt bli så tokigt ? Det kommer jag säkert aldrig få ett svar på.

Det är bra när dagarna är fullbokade så man inte hinner tänka så mycket även om jag är jätte trött så är det tusen gånger bättre än att gå med tankarna som bara snurrar runt. Tänk om man kunde ta semester från sina tankar, vad skönt det skulle ha varit. Men jag kanske kan göra det så småningom.

                          

Idag har den nya sjukgymnasten varit här med en cykel till Theo, men den var inte så bra för det fanns inget ryggstöd eller bälte så han trillade ner. Så nu skall hon beställa dom sakerna som fattas, får se om han hinner cykla något innan han skall flytta. Idag har jag och Tommy varit på parsamtal på eftermiddagen så "H" hämtade Theo på dagis och var sen här hemma med honom tills vi kom hem. Tusen tack "H" för att du alltid ställer upp när det är kris. 

Förlåt till alla er som har skrivit här och som jag inte svarat. Jag läser och uppskattar att ni finns och stöder oss, jag har bara inte orkat att svara. Stor kram till er alla.

Önskar er alla en trevlig kväll !

Kram/Paula

 

Torsdagen den 5 maj 2011 kl. 21:07

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238