Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Jag behöver er hjälp,

jag tar inte för mig något och jag vet inte i vilken ända av tråden jag skall dra. Kuratorn från habben ringde idag, vi skulle gått dit imorgon men tyvärr så kan vi inte det för Theo har haft feber i tre dagar nu och ingenting är bra. Förr så gjorde hon

hembesök men det kan hon inte göra nu, för dom får inte det och vi kan inte ta ut Theo när han är sjuk. Det är jätte trist att dom tar mer och mer ifrån oss, tycker jag. Det är nog svårt att ta sig till möten när man har friska barn och ändå svårare när man har ett handikappat barn. Jag frågade henne om dom har fått tag i någon ny Barnneurolog, nej svarade hon och dom vet inte när det skall bli heller. Dom har blivit tillsaga att hänvisa till deras chef om vi föräldrar ringer dit och är missnöjda. 

 Hon berättade att det är några föräldrar som har valt att åka till Umeå, men då får man betala resan dit själv. Hm hur skall detta sluta? Ja det är många funderingar som man har. Det räcker inte att du har ett sjuk barn som inte kan gå, prata eller om man frågar var mamma eller pappa är, så vet han inte och alla hans kramper, då skall man ta sig till Umeå också för att få tag i en barnneurolog, det är så trist så tårarna bara rinner. Men vad kan chefen säga ? Ja hon vet inte själv när dom skall få någon läkare. Så jag ställde frågan, -Vad kan vi som föräldrar göra? Politikerna, svarade hon, man skulle vända sig till dom. Jag är trött och less, har ingen ork och jag vet inte hur jag skall få fram allt. Jag är så trött på att vara arg, ledsen och att gråta så jag kanske går på för hårt och missar mer än jag vinner. Fast ibland känns det som om det kvittar, det händer ändå ingenting. Jag har också fått frågan: Paula, det är tufft att vara förälder till ett handikappat barn, önskar du någon gång att han inte fanns?'

-Nej, jag har aldrig önskat att Theo inte fanns, men jag har många gånger önskat att världen där ute inte skulle vara så grym. Att det skulle finnas mer hjälp och förståelse, för oss som har barn med handikapp eller funktionshinder, ja det finns många namn på dom barn som är sjuka men inte så mycket hjälp att få. Om det beror på att han inte har någon diagnos, så är det varken Theos eller vårt fel. Jag ger upp, för jag orkar inte fajtas med dom mera, allt känns bara så meningslöst och mina tårar hjälper inte honom eller oss.

 Så nu vänder jag mig till er, snälla hjälp mig hur skall jag göra ?? Jag är tacksam för alla svar, för själv är jag tom.

Önskar er alla där ute en trevlig kväll.

Kram/paula

 

Måndagen den 10 januari 2011 kl. 19:30

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238