Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Hela familjen är samlad.

I dag har vi hämtat min äldsta son i Helsingborg. Han visste inte att vi redan var här nere, så lyckan var helt enorm när han såg oss som väntade på honom i bilen. Det skall bli riktigt mysigt att sitta och äta julbord tillsammans. Senast vi gjorde det var för tre år sedan, för dom två senaste årens Jular har han tillbringat på behandlingshem. Jag ser fram emot det väldigt mycket, fast jag har en oro i kroppen. Jag vet inte vad jag skall säga eller hur jag skall bete mig, fast vi har en bra relation och en rak dialog. Jag håller på att lära känna mitt eget barn på nytt. Men hur som helst, det känns helt underbart att få träffa honom och krama och pussa. 

 Det har inte funnits så mycket tid att skriva blogg. Vi har städat och gjort Julfint hos Tommys morbror, han bor ensam. Jag har bakat bullar och strukit en hög med kläder åt Tommys moster. Vi har varit och handlat Julmat och Julklappar flera gånger, så nu protesterar nästan Theo när vi sätter honom i bilen. Det har inte varit någon vila så här långt precis, men det är en skön stress och jag saknar inte vårt hem och inte vår brevlåda heller.

 Theos kramper börjar kännas som en familjemedlem. Tyvärr är dom så välbekanta för oss, men en sådan bekantskap kunde jag levt utan. Han har ätit lite sämre och han vaknar varje natt och grinar, men jag tror det beror på att hans rutiner är rubbade. Han behöver lugn och ro runt omkring sig, dessutom gör medicinen honom trött, så han är grinig ibland.              

                            

 Kylan är ett ämne som man knappast orkar skriva om, för den finns ju överallt. Här hemma eldas det för fullt, men det är ändå svårt att få upp värmen. Förra natten var det -25 grader, men i morgon blir det mildare med mera snö som följd.

 Tommys moster har ringt och bjudit hit Mats och hans mamma, så vi blir tio stycken runt Julbordet. I morgon är det dags att börja laga Julmaten, då blir det till att fixa Jansons frestelse, marinera revbensspjäll och griljera skinkan. Jag längtar efter att äta Julmat, det är så gott.

När förberedelserna är klara så skall jag bara ta det lugnt och umgås med mina barn. Min äldsta son åker hem redan på Lördag.

 Jag får passa på att ladda batterierna till helgen, för nästa vecka skall jag laga en stor matladdning till Markus. Jag tycker att han har blivit så mager, så han är nästan bara skinn och ben. Det är bara håret som har blivit större.

 Några vänner har vi inte träffat än, mer än Mats förstås, men han känns ju också som en familjemedlem.

Jag önskar er en riktigt skön natt.

Kram Paula

 

Onsdagen den 22 december 2010 kl. 23:12

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238