Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Tomten kom inte

men magsjukan knackade däremot på vår dörr. Så jag och "A" hade fullt upp idag, "A" tog hand om golvet och jag tog hand om lilleman. Han har kräkts som bara den, stackars Theo som åker på allt. Jag ringde till "Barn" och dom sa att jag bara skulle mata honom 50 ml välling varje timme via Sonden eller munnen. Men om han kräker upp allt varje gång så skall vi höra av oss för då måste vi kanske åka in så att han får dropp.

Det blev en del extra tvätt, men vi hade tyvärr ingen tvättid inbokad. Som tur är har man snälla grannar. "H" lovade att hon kunde tvätta Theos smutsiga kläder i sin egen tvättmaskin. Tack igen!!

Ja nu är det bara att skjuta upp Julstädningen. (skönt)

Maria från Barnavdelningen ringde och berättade att redan nu på Onsdag skall Theo åka in för att göra Magnet Röntgen. Vi fick tid kvart över Tolv, men vi är redan på sjukhuset då för klockan 11:00 skall han röntga sina höfter, det blir ganska mycket för lilleman den dagen.

Hoppas verkligen att han får sova bra i natt och att det inte blir mera kräk. Jag som hade skrivit att det skulle bli en lugn eftermiddag, hm inte här minsann.

Ha det bra !

Kram/Paula

 

Torsdagen den 25 november 2010 kl. 17:40

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [5] Kommentera detta inlägg

 

Trötta som bara den

efter natten på sjukhuset. Jag var så himla trött så jag orkade inte skriva någon blogg och inte laga någon mat heller, så vindruvor blev min middag igår. Vi kom hem klockan 09:00 och vi gick och lade oss och sov ända till 10:00 sen var det bara att klä på sig igen och åka till "Habben" för att träffa Neurologen. Det gick bra att förstå henne igår för hon pratade inte så fort. Hon hade inte fått något svar på blodproven som hon hade beställt, så vi får nog vänta lite till. En ny Magnet Röntgen skall också göras, helst innan vecka 50, för då är det sista gången  hon kommer hit till "Habben". Det är tråkigt tycker jag, men så är det i alla fall. Hon sa att hon skulle ringa idag och berätta svaret på EEG som gjordes igår. Det är bara att vänta och se vad hon har att säga, spännande. Hon tycker att Theos muskler är väldigt svaga så vi måste träna med honom så han får mer kraft i dom annars kommer dom att bli ännu svagare. Vi tränar ju med honom varje dag och sjukgymnasten har bokat en ny tid. Då skall hon få känna på Theo och se vad man kan göra mer.

Kuratorn tycker att dom gör sitt jobb genom att Theo får gå och bada i 45 min en gång i veckan, det är mycket tycker hon. Vet inte om vi har riktigt samma uppfattning där, men det är en helt annan femma.

Hon var här idag och jag sa att jag inte tycker om "Habben" och det värsta är att vi behöver dom ändå. -Ja, svarade hon. -Eller kanske man skall flytta till en annan stad? Ja hon trodde att det var samma sak var vi än åkte.Jag sa även att jag får en känsla att dom gör som dom gör med Theo för att han inte har någon Diagnos än. Det är så tråkigt att min sons framtid beror på att han inte har en Diagnos.

När jag tittar på Theo, ser jag en vacker charmig kille som är så otroligt go. När jag ser honom i ögonen skär det i mitt hjärta att jag inte kan lösa den här gåtan. Jag har bett till Gud så mångar gånger så Han måste nästan vara less på mig att jag ber så många gånger att Theo skall bli frisk eller att dom i alla fall skall hitta vad som är fel på honom. Men det är som om det är många andra som står på kö, för det verkar vara omöjligt att lösa detta fall.

Jag har en klump i halsen som jag känner hela tiden. Jag får svälja gråten för det gör så enormt ont att se att han inte kan prata eller när han tittar i våra ögon och berättar massor och vi inte förstår lillgubben. Att se honom försvinna i några sekunder och inte ha kontakt med honom, då gör det ont. 

Jag tittar ut genom fönstret och ser att alla har gjort så fint men inte vi . Vi orkar inte, all vår tid går till Theo och att få sova. Så om det finns någon Tomte så kan han komma hit och putsa våra fönster och ta fram Advents ljusstakarna, vi vill inte ha några paket, bara fint i våra fönster.

Tommy jobbade igår med hjälp av en stor burk energi dryck. Jag fattar inte hur han fixade det, han hade ju bara sovit tre och en halv timme. Jag var vaken när han kom hem och jag kunde inte sova så bra i natt heller, för jag var så trött så att jag var övertrött. Resten av dagen kommer att vara lugn, Tommy skall åka till jobbet och snart kommer "A" hit och är med Theo i två timmar.

Imorgon skall vi till "Habben" igen och träffa Logopeden och sen är det Sol-gruppen.

Jag ringde till Hanna igår och vi bestämde att vi skall äta lunch tillsammans på stan i morgon, trevligt! Det var länge sedan vi träffades, så det ser jag riktig fram emot. Tommy är ledig i morgon så vi får se vad vi skall hitta på för något. Vi har nämligen  sparat ihop hela sju timmar med "A".

Så om tomten inte kommer så får vi nog ta tag i fönstren då och försöka göra lite mysigt här hemma. Kommer inte ihåg när vi sist storstädade här hemma. Men det är inte det som prioriteras nu för tiden. Man skulle vinna någon tävling med en storstädning som pris, skulle inte vara så dumt.

Nä, nu skall jag ta och hitta på något här hemma, hm behöver inte det hör jag, det låter som om Theo behöver en ny blöja.

Ha en bra dag alla där ute.

Kram/Paula

 

Torsdagen den 25 november 2010 kl. 12:58

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238