Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Vilken värld vi lever i

den är ganska tuff. Massor med olika sjukdomar som drabbar stora och små, fattigdom, rasism, hot, mord, våldtäckter, ja listan kan bli hur lång som helst. Vill jag gå in på det eller orkar jag ens? Ja kanske, kanske inte. Men jag blir så ledsen när folk hamnar i någon kris av något slag och behöver hjälp, då är där många som är så snabba att kritisera och spela "Encyklopedi" och tror att dom har rätt att dömma folk fast dom inte vet ett skit. Det många glömmer är att idag är det jag men imorgon kan det vara du eller någon annan som du känner. Jag måste säga att vi har haft tur att ha dom vänner vi har som har ställt upp i vått och torrt, det kommer vi aldrig att glömma, dom finns i våra hjärtan.

Varför jag skriver om det just nu är för att jag läste om en pappa som bor med sin 9-åriga son i bilen. Han har blivit vräkt och får inga pengar. Varför, det vet jag inte och jag är inte intresserad av att gräva i hans personliga liv heller. För jag tycker att det räcker med hans ord, något privat måste han få ha och det är inte så lätt att prata om det som gör ont. Jag vet vad jag pratar om för det var inte så länge sen som vi var där. Så "pappa" om du läser detta önskar jag dig all lycka i värden och om det är något som vi kan göra för er så tveka inte att fråga. VI FINNS HÄR.

Igår var "A" här, han var ute med Theo så jag fick sova en halv timme i alla fall, men mer blev det inte och inte mer än 3 timmars sömn på natten. Sen var det dags att åka till Habben för klockan 18:00 var Försäkringskassan där och informerade om allt och ingenting. Intyg? är det bara det dom vill ha? fattar inte varför, det gör ju ingen nytta när dom ändå bara går efter deras regler hela tiden.

Idag så var det bad och då var jag och "A" med Theo och det gick bra men med lite gnäll. Jag har filmat och tagit många bilder. När vi var klara där så ringde dom från Assistansia och ville ha lite fler papper. Jag hade precis hunnit prata med honom så ringde rektorn från dagiset där Theo skall börja. Hon ville bara berätta hur långt dom har kommit i förberedelserna inför Theos start, snällt tycker jag. Typiskt att batteriet i min mobil tog slut efter bara två samtal. Kanske dags att önska sig en ny nu när jag snart fyller år. (Hoppas att min man läser detta). Sedan var det dags att åka på "Habben" för Theo skulle testa sin nya gåstol och vi gick igenom ett tränings program som Annika hade gjort till honom. Han har inte varit på bästa humör idag men vi vet inte om det är havremjölken som vi har introducerat till honom, eller något annat. Hans mage funkar inte som den skall och det har varit jobbiga nätter och dagar med mycket skrik.

Min underbara granne kom över så jag fick pusta ut lite innan Tommy kom hem, tack snälla "H". I kväll så gick vi och åt på MAX och då ringde jag henne igen och kollade om Theo kunde få vara hos dom så att Tommy och jag fick vila öronen en halv timme. Det gick bra och hon sa att vi fick fråga igen om det behövdes. Tack, tack! 

Jag har haft ganska mycket hjärtklappning och jätte ont i bröstet när jag går eller lyfter Theo och min arm har domnat bort. Tommy har sagt att jag måste gå och kolla upp det, men jag har inte haft tid för jag har lilleman och det går nog över. Jag har inte vågat kolla vad som står på schemat imorgon men det skall jag kolla på morgonen så jag inte behöver vara vaken på natten och fundera på allt.

Nu önskar jag er en trevlig kväll

Kram/Paula

 

Onsdagen den 20 oktober 2010 kl. 20:33

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [3] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238