Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Hemma igen

och igår gjorde vi Theos rum färdigt. Skönt att han har fått sitt eget rum till slut. Men jag fick sova där själv första natten. Jag ville sova i Markus säng, känna hans doft och få gråta lite. Jag saknar honom jätte mycket och det är inte sig likt här hemma utan honom. Det får ta den tid det tar tills jag lär mig att acceptera vardagen, en helt ny vardag utan Markus.

Vi var och hälsade på min äldsta son och han såg ut att må bra. Det är bara hans mage som krånglar lite, men det fanns en affär i närheten där han befinner sig så vi tog alla en promenad dit. Där köpte jag Proviva och Actimel och en bra rakhyvel behövde han också, så nu har han fått det. Vi lämnade över alla hans paket och vi fick sitta ner och prata om hans planer och hur det går här hemma. Det var skönt att få känna hans armar runt mig, men det känns som ett stort hål i mitt hjärta när jag funderar över hur mitt liv ser ut. Han är där han är och vi har tagit massor med bilder som vi tyvärr inte kan ha på Theos hemsida. Dom får vi själv titta på och kan inte visa er honom som jag kan visa Theo och Markus. Men han vet om det och han vill själv ha det så också. Det är inte det att jag skäms för honom, men på grund av andra saker så får vi ha det så här. Vi får hoppas att en vacker dag så kan han också vara med på Theos hemsida.

Markus ville flytta ner för han tycker att det är skitjobbigt att höra Theo skrika hela dagarna och nätterna, han är trött att se sin mamma 24 timmar runt Theo, han är trött på att vårt liv förändrats helt när hans store bror började med sitt missbruk och att hans lillebror är sjuk. Han är också trött på att hans pappa inte ännu har fattat vilken underbar kille han har till son, att det gick ett år och 4 månader utan att dom hade någon kontakt.

Fy vad jag är trött på allt just nu. Jag har tappat tråden och jag vet inte vilken ände jag ska dra i. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva välja mellan mina barn, det suger hårt, det suger musten ur mig. Jag känner att jag har ingenting att ge just nu, jag är orkeslös, trött på att ha ont i min kropp och jag måste äta medicin tre gånger om dagen bara för att jag skall klara att lyfta mitt barn. Att se honom skrika och samtidigt ha sådan värk så att jag inte vet om jag klarar av att ta upp honom, det krossar mitt hjärta. Eller skall jag bita ihop för att inte känna hur ont jag har och få hålla mitt barn nära mig och trösta honom? Ja, jag har massor med frågor utan svar.

Jag berättade innan jag åkte att vi skulle ha ett möte med kommunen och ja, vi fick rätt till 10 timmar LSS per vecka i stället för 4 som vi hade fått beviljat innan. Då hade jag också pratat med Daniela som sa att hon ville jobba med Theo. Men när jag pratade med henne igår kväll så tackade hon nej. Jag förstår henne väl för det är mycket jobb. Så nu är vi på ruta ett igen när det gäller att leta någon som vi litar på och som verkligen älskar sitt jobb och som både Theo och vi tycker om.

Idag var sjukgymnasten här hemma och Theo fick träna och vi pratade lite om en ny gå-stol till Theo och massor av annat. Tack A för samtalet, det behövde jag verkligen. Jag ringde min kurator imorse och jag ska träffa henne klockan 16:00 idag, åhhh det skall verkligen bli skönt att komma dit och få slänga ur mig en massa  saker som jag går och bär på. Det finns så mycket jag vill skriva, med det är inte så lätt när lilleman skriker bakom mig. Jag kan inte tänka klart, min hjärna känns som en stor gryta med allt blandat i.

Önskar er alla där ute en trevlig och mysig fredag. Jag tar tag i min vardag igen.

Kramar till er alla

 

Fredagen den 27 augusti 2010 kl. 13:13

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238