Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Det suger.

Idag träffade jag en kvinna som betyder väldigt mycket för mig. Jag har kännt henne i 8 år nu. Jag var så glad när jag såg henne så jag ropade högt på henne. Hon vände sig om och när jag såg hennes ansikte tänkte jag, -oj det är inte samma människa som jag lärde att känna. Tankarna for långt tillbaka i mitt liv och jag tänkte på min mammas ansikte när hon hade fått cancer och hur hon såg ut när hon kom hem efter behandling. Så jag tänkte, -nä det är bara jag som är trött, det kan inte vara så. Hon kom emot mig och ganska så snabbt så berättade hon att hon hade fått bröstcancer och en agressiv sort! Fy, tårarna bara rann på oss båda och sen lyfte hon på hennes peruk lite diskret, för vi var inne i en affär och sa -titta Paula! Oj tänkte jag, det kan inte finnas en Gud och om han finns vad är det för mening att folk skall drabbas av allt hemskt. Nu är det inte vilket folk som helst utan en underbar kvinna som har gett så mycket, inte bara för mig utan också för många andra som har gått hos henne och som mamma, fru och vän????? Hur, varför gör du så här Gud? Jag kan inte påstå att jag mår bättre idag än jag gjorde igår, är inte arg, bara trött att så många oskyldiga och snälla människor drabbas av allt. Men mitt i hennes kamp så tyckte hon mest synd om Theo, att en så liten kille skulle vara sjuk. Hon är helt underbar och jag kommer att ha henne i mina böner och hoppas att Gud vill lyssna på mig, för jag behöver Honom jätte mycket nu.

Det är så många som jag känner som har sorg, om det är inte cancer så är det barn som är sjuka eller att dom har förlorat sina barn, fy vad hemskt. Ändå har vi så svårt att leva våra liv som om varje dag var den sista. Livet är inte rättvis på något sätt, vissa har bara tur och det flyter på och andra, ja då är det som det är.

Igår så var A här och tränade med Theo, det gick bra fast Theo var lite trött.

Idag så hade vi kuratorn här hemma från 10:15 till 12:00. Skönt att få prata ut och gråta, ja ventilera helt enkelt.

Sen var det dags att åka till Ortopedkliniken för Theo skulle testa sina nya skor. Så tusen tack för skorna, Mats!

Tommy och Theo gick och lade sig för att sova när vi kom hem. Theo sov i en och en halv timme, det var skönt så Tommy fick vila ut ett tag. Markus sov också när han kom från skolan.

Annars har vi inget mer bokat idag, så vi skall bara ta det lugnt. Men först skall vi åka till en god vän som har ringt och bjudit oss på middag. Tack

Önskar er alla där ute en trevlig kväll!

Krama/Paula

 

Torsdagen den 27 maj 2010 kl. 17:02

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [1] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238