Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

tungt idag!

Jag sov inte hela natten, men några timmar blev det i alla fall. Men jag var helt slut när Tommy kom hem från jobbet, så jag gjorde lunch och gick sen och lade mig i Markus säng, han satt framför datorn. Jag somnade visst till och missade ett telefon- samtal från socialen.  Hon sade till Tommy att hon skulle höra av sig efter ett tag, men det gjorde hon inte. Lite senare ringde en man och sade att min son hade bett honom ringa och berätta för mig att han var framme nu. Han hade kommit dit idag mitt på dagen. Jag ringde och pratade med honom klockan 17:00, då mådde han inte så bra, så jag pratade bara en kort stund. Jag sa till honom att han skulle vara i lugn och ro för att gå igenom den tuffa period som han har framför sig. Sen skulle han ringa till oss när det inte är så jobbigt.

Fast han har det jätte tufft var det mig han var mest orolig för. Han ville att jag skulle boka tid med en kurator så att jag hade någon att prata med om vad som har hänt.  Imorgon ska jag faktiskt träffa två kuratorer, en på förmiddagen och den andra på eftermiddagen.

Idag har jag varit mer närvarande med Theo och Markus, det har känts skönt att kunna vara med dom till 100%. Theo har skrattat nästan hela dagen, han har varit så glad och det gör att man för korta stunder glömmer dom tunga dagarna som varit.

Jag vet eller vi vet var min son finns, men vi kan inte tala om för folk var han är. Så jag uppskattar att vi inte får den frågan, tack. Han är långt borta ifrån oss, det räcker.

Markus pratar inte om vad som hänt, som vanligt så går han och bär på allt. Han grät jätte mycket igår, men idag har han inte pratat om det. Jag får vänta ut honom när han vill prata så finns vi här. Det är inte en lätt situation för någon av oss, men vi kan inte mer än att finnas där för honom. Det är en del jobb som han måste ta tag i, men det jobbet är det bara han som kan göra. Jag önskar att jag kunde göra något mer, men tyvärr kan jag inte det.

Tusen tack Louise för ditt samtal, det kändes bra att få prata och till alla andra som har skickat sms. Jag har inte kunnat svara för mitt i allt så har min mobil pajat. Det skall visst alltid vara något strul. Det verkar som om jag kommer att få vänta länge på ett vanligt svenssonliv.

Innan jag avslutar så vill jag passa på att tacka Magda för soffan vi har fått, tusen tack.Det räcker med att vårt liv är så hårt, nu har vi i alla fall en skön soffa som vi kan sitta i. Så tack än en gång för ditt engagemang. Nu ska jag göra kväll.

Önskar alla er där ute en trevlig kväll!

Kram/Paula

 

Torsdagen den 8 april 2010 kl. 21:44

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [2] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238