Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Theo är inte glad

Han har inte kunnat sova idag fast han är så trött så han inte vet var han ska ta vägen, men ändå så envis, han ska bara inte sova. Han kämpar emot, han gråter, han skriker, ja säg vad han inte gör. Men jag kom på ett knep, det är bara att sätta eller lägga honom i vagnen och gå runt i lägenheten, för då blir han lugn. Det gör så himla ont att se när han är missnöjd och man inte vet varför. Om han bara kunde prata och berätta för oss var han har ont eller varför han är så rädd att somna. Det suger helt enkelt. ( Det ordet använder jag ofta nu, det känns på något vis som en lättnad efteråt. Tack Markus, för det var ju han som har tagit in det ordet i vårt hem.  Markus sa till mig igår - Varför mamma? hur orkar du? Jag bli tokig när han bara skriker och skriker, det gör så ont i öronen mamma. Så tittade han på mig med blöta ögon och än en gång så frågade han, varför mamma? Han kunde inte avsluta

meningen,  jag tittade på honom och väntade ett tag. Hans mun rörde sig men det kom inte nåt ljud. Jag var tvungen att hjälpa honom för jag visste precis vad han ville fråga. Så jag sa -Markus du menar varför vi fick Theo? Han hade gråt i halsen och nickade med huvudet. Han är bara 15 år och han älskar sin bror över allt annat men  dom jobbiga dagarna med skrik, gråt och kramper, det är inte lätt för nån av oss. Jag vet att längst in menade han inte det, men han har också rätt att känna frustation över att Theo är inte den lillebror han hade tänkt sig. Konstigt hur livet kan vända, vilka stigar och berg man får klättra i ibland. Visst det är jätte jobbigt att leva så här, men Theo har lärt oss så mycket och det viktigaste av allt är att inte ta något för givet, men det är ju så lätt att man gör just det. Att tänka på andra, att hjälpa andra eller att bara ge en axel till den som vill luta sig och bara gråta. När ska man lära sig allt detta om inte livet skulle lärt en. Jag kände hur arg jag kunde bli på folk som inte hjälpt Theo med hans bilfond, men har jag rätt att vara arg? Det vet jag inte, jag kände bara en enorm ilska, hur kunde man vara så ego och så misstänksam när det är en liten kille som behövde en bil. Sen kunde jag läsa i alla kändisars bloggar hur viktigt det var med deras dyra skor, väskor, semestrar och dyra bilar, hm sen undrar folk vad det är för värld vi lever i? Det kommer vi aldrig att få ett svar på förrän den dag det kanske knackar på vår dörr. Då är det skönt att det finns nån där ute som kan och vill hjälpa en. För konstigt nog förr eller senare så kommer alla att behöva hjälp från någon . Det är Livets cirkel.

Kram/Paula

 

Tisdagen den 2 mars 2010 kl. 18:52

Det som händer med mig:) | Permalänk | Kommentarer [2] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Det som händer med mig:)

Arkiv

 2017

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 

 

   

Hej jag heter Theo och bor i Skåne. Jag bor med mamma och pappa och en storebror. Jag har en storebror till men han bor inte med oss. 

Jag är en glad liten kille men har en sjukdom som gör att jag inte kan gå eller prata. Jag har inte fått någon diagnos än, men nu när vi flyttat hit så rullar allt igång igen.

På sidan bloggar min mamma och pappa om hur vi alla mår och hur jag utvecklas och vad som händer i våra liv.

 

Theo.

 

 

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1466238